Veckans ordstäv.....

"Hjärnan är ett underbart organ.
Den startar direkt när jag vaknar
på morgonen och stannar
inte förrän jag kommer till skolan."

Hur planerar vi?

Visst tänker vi som jobbar inom skola i kurser/lektioner?
Om vi planerar för en kurs i xx förutsätter vi att det skall ske inom en viss tid med en viss lärare. Vi tänker alltså kurs xx, 50 poäng under en termin med undervisande lärare Mr mr. Logiskt eller hur?
Det finns några pedagoger där ute som istället tänker:
Vi startar projektet xx och ser vilka kuser som kan ingå och vilka lärare som berörs. Bra mycket fräckare och bra mycket roligare för lärare och elever.
Varför gör inte alla så? Eller åtminstone fler? Jo, vilket är lättast att ha framför sig? Att köra min planering som jag i huvudsak planerade den för åtta år sedan och veta hur mycket tid och energi som går åt, eller att ge mig ut på svag is, som kanske bär, kanske inte, och som jag framförallt inte vet riktigt hur det skall sluta.

Kolla in vad Myndigheten för Skolutveckling har på sin hemsida som berör projekt inom skolan, eller Skolverket. Man kan också Googla på projekt i skola. Alla ovan nämnda alternativ ger en bild av hur vi inom skola ser på projekt, dvs EU-projekt, Linnéprojekt i Ludvika, EU-projekt, Projekt mot våld och främlingsfientlighet i Lerum och EU-projekt.
Vad vill ha nu då? Undrar ni som läser. Jo, jag skulle gärna se att de av er som har idéer och planer delar med er. Visst måste det finnas fler projekt som pågår på våra skolor som man borde kunna Googla om, eller? Vi är så många tråkmånsar runt om i Sverige som behöver inspiration och idéer, vi behöver helt enkelt hjälp med att frigöra våra egna projektidéer.

En bra idé som jag utfört i Svenska A var att få eleverna att blogga och göra hemsidor i vårt konferenssystem (FC) som gav mycket men som hade kunnat ge så mycket mer om vi varit fler lärare inblandade. IT är ju ofta ett bra sätt att nå våra elever och att använda sig av t.ex hemsideframställning för att få eleverna att formulera sig i text kan vara ett bra alternativ till att använda papper och penna som för vissa elever kan vara ångestframkallande.

Finns det kompetenta lärare?

Med anledning av lärarfackens representanters utspel i DN häromveckan så kan man fråga sig hur man själv står sig? Jag har en absolut förståelse för resonemanget kring yrkesattraktivitet kontra lönebild. Vad som skrämmer mig är att lärare av idag utmålas som sämre än de som gått lärarutbildningen på åttiotalet eller tidigare. Eva-Lis Preisz och Metta Fjelkner uttrycker en oro för att lärarnas dåliga löner påverkar oss i vårt dagliga arbete. Alltså att vår, något långsamma, löneutveckling på-verkar våra yrkeskunskaper negativt. Kan jag tolka det på något annat sätt än att de fackliga företrädarna anser att jag och mina kollegor är sämre lärare? Sämre än vadå? Kanske skulle jag göra ett bättre jobb om jag fick högre lön, kanske inte...jag hade i alla fall känt mig gladare och stoltare över mitt arbete om min insats inte hade negligerats.

Bråttom?

"Alla har så bråttom med att
undervisa att ingen hinner
lära sig något".

Vem hjälper våra elever ut?

Varje år (det är helt ofrånkomligt) så får vi på gymnasiet ta emot elever från grundskolan. En del är väl förberedda andra lite mindre förberedda. Något som de flesta elever har gemensamt är att de har fått veta av SYO:n, att välja Hotell- och Restaurang- programmet är ett bra alternativ om man är lite dåligt motiverad (läs skoltrött), för på HR är det inte så mycket plugg??? Jag blir lika ledsen och besviken varje gång jag hör elever säga sådant.
Skall det vara så svårt att utbilda våra SYV:are och få även dem att förstå att alla program (oavsett inriktning) kräver ett engagemang. Kanske är det lite mindre salsundervisning i de yrkes- förberedande programmen men det innebär inte att de är (som en del SYV:are uttrycker det) "slappare".

I Gymnasieguiden, som kommer ut varje år, beskrivs alla våra gymnasieprogram på ett realistiskt sätt, ett sätt som våra SYV:are kan lära lite av.
Javisst, Jag vet att det finns kompetenta, engagerade och duktiga SYV:are ute på våra grundskolor men de är alldeles för få och dessutom överbelastade med arbete.
Det finns också studie-och yrkesvägledare som metodiskt förnekar att det finns friskolor, som med auktoritet och övertygelse informerar våra nior att friskola är ett dåligt alternativ.

Jag tror att alla gymnasielärare, oavsett program, ser sina ämnen, sitt program som ett seriöst och väl förberedande program, och ingen blir väl glad av att höra att den undervisning som man jobbar med beskrivs som slapp, eller oseriös. Nä, ge våra SYV:are utbildning så de blir väl förberedda att informera seriöst om alla programmen, för alla elever. Säkert behöver de mer tid också, för sin verksamhet (i alla fall i vår kommun). Myndigheten för skolutveckling skall stödja kommunernas utbildning av SYV och har en del projekt på gång, bla det som finns under länken ovan. Det är en utbildning som skall innefatta även rektorer och lärare, vilket är bra men jag skulle gärna se att SYV fick extra mycket stöd i sin fortbildning och hoppas att få se mer initiativ som ovan.

Värdegrundstips

Säkert har många av er redan upptäckt denna eminenta hemsida med tips om hur man kan jobba med värdegrundsfrågor. Men jag tänker som så, att om jag inte upptäckt den förrän nu så måste det väl finnas fler som inte gjort det, eller?
Klicka på: Värdegrunden, så kommer du dit.

Jag har inte hunnit med att sätta mig in så mycket i sidan än men ser att det är en hel del seriösa samarbetspartners som dragit igång projektet så det bådar gott:
Ecpat, SNF, A Non Smoking Generation,
Drugsmart och Amnesty för att nämna några.

Inte bara fp utan även s.....

Morgan Joahnsson inviterar Jan Björklund till skolsamarbete. I en debattartikel i DN daterad den 19 september går ett fd s-statsråd loss med machete på 90-talets gymnasiereform som utmynnade i dagens gymnasieskola med genomgående treåriga program och alla med högskolebehörighet.
Det eländigaste är att ytterligare en politiker tror att lösningen på för många gymnasiestudenter med ofullständiga betyg är att ta bort kärnämnen för yrkesprogrammen, puh....Jag blir så trött. Så sent som för bara några dagar sedan redovisas Tina Ekmans doktorsavhandling där hon pekar på skillnaderna på samhällsengagemang mellan studieförberedande och yrkesförberedande program. Nästan alla Nv-elever säger sig komma att rösta i framtida val medans knappt hälften ev gymnasisterna på byggprogrammet kommer att rösta. Men Morgan Johansson, socialdemokrat kanske helst ser att färre röstar i framtiden? Vilket knappast kan gynna socialdemokraterna?

Vem skall sitta i rektorsstolen?

Jan Björklund och jag har inte så mycket gemensamt i skolfrågor men när det gäller rektorsutbildningen så har vi uppenbarligen hittat något. Jag har vid några tidigare tillfällen tagit upp frågan om behörighet och lite allmänna åsikter om rektorer (hur de rekryteras, utbildas etc) och tycker att frågan verkar vara på väg upp i dagordningen.
I senaste numret av Lärarnas Tidning har ämnet lagts in på ledarsidan. Mycket bra!
Alltför ofta har debatten om skolan koncentrerats kring lärare och lärarutbildning men nu äntligen ser det ut som vi även vill debattera rektorerna och rektorsutbildningen.
I Dagens Eko på Radio berättas att den nya (obligatoriska) rektorsutbildningen skall kunna starta nästa höst. I budgeten har man fördubblat de tidigare femtio miljonerna till hundra miljoner för att ge fler möjlighet att gå utbildningen men även för att höja kvaliteten på den.Hoppas bara att även rekrytering av rektorena ses över. Som den pedagogiska ledare han/hon är känns det som, nästintill, en nödvändighet att rektor kommer från skolan. I det pedagogiska ledarskapet så ingår att ha förståelsse för skolans styrdokumenten (och då inte bara teoretiskt), skolmiljö, elever, lärare. Vi lärare vill ha en ledare att tala med om elev- skolfrågor och veta att han/hon förstår, förstår i den bemärkelsen att han/hon kan sätta sig i situationen. Den förståelse tror jag att fd lärare har med sig men inte fd företagsledare, ekonomer etc som så ofta får ta plats i rektorsstolen.
I slutet av ledaren i Lärarnas Tidning skriver man:
-"Bra skolledare ska ha bra betalt"
Jag bara undrar skall dåliga skolledare ha dåligt betalt? Borde inte de bytas ut istället? Jag tror inte att svensk skola har råd med dåliga skolledare och inte heller dåliga lärare, dåliga lärarutbildningar eller dåliga skolmiljöer osv, osv.

Samhällsintresse och yrkesprogrammen

På radions P3 i eftermiddags kunde man lysssna till en kort debatt om samhällsintresse kontra (gymnasie-)programval. En representan från vänsterpartiet och en representant från moderaterna fick några minuter på sig att lösa problemet i rubriken.
Vad som är själva ursprunget till inslaget i Rond i P3 är EN avhandling från Göteborgs universitet där man kommit fram till att knappt hälften av gymnasister i yrkesförbereddande program säger sig komma rösta i framtida val, medan över nittio procent av de studerande på de naturvetenskapliga programmet säger att de kommer att rösta.I början av inslaget konstateras att alla elever läser samhällskunskap men ändå har yrkesprogrammen svårt att motiveras till samhällsintresse.
Moderaterna verkar ha en lösning på problemet: Studerande på yrkesprogrammet befrias från en hel del kärnämneskurser, för som representanten sa på radio:
-"Varför skall alla göra samma sak (=läsa samma kurser)?"
Genomtänkt uttalande, eller?
Vi hade en förslag, på gång i "Åtta Vägar till Kunskap" som åkte i papperskorgen och ersattes av Gy07 som också skrotades. Idén med åtta vägar till kunskap var ju att vi skulle ge eleverna möjlighet till ett bredare ingångsval som under år två och tre skulle smalna av och kunna bli rent specialiserat om man så önskade. Är inte det en början till något riktigt bra? Istället för att niorna skall behöva välja bland de arton program (med ett antal inriktningar) som idag erbjuds, fast de inte vet vad de vill göra, så kan de få mogna in i gymnasiet. Ännu värre blir det om man ser på aliansen förslag om att endast de studieförberedande programmen ges högskolebehörighet(hur många från yrkesprogrammen kommer då att rösta?). Tänker också på alla före detta HR-elever jag träffat, som efter gymnasiet börjat högskolestudier.
Jag antar att det märks att vi i dagarna har gymnasiemässa för alla nior på Gotland. Det är kring dessa dagar som gymnasieval och förslag på förändringar brukar dyka upp.