lördag 30 augusti 2008

En militär i skolan (=) kris i skolan!


"....Elever är stökiga, kan inget, vill inget".
"Det råder anarki i skolan! Skolket ökar,
kunskapsmålen klaras inte! Svensk skola
har mest skolk i hela världen.
En flumskola i förfall...."
Söndagen den 24 augusti klockan 13:00 i P1
kan man lyssna på sanningen.


Några journalister på radion har gjort en ingående granskning på Jan Björklunds "sanning" och vilka undersökningar som Björklund har grundat sina uttalanden på. Hur de än bär sig åt så kan de inte finna Sverige i botten på någon av undersökningarna OECD, TIMSS, PIRLS. De tar hjälp av statistikanalytiker från universitet och internationellt ansvariga för undersökningarna, ingen kan förstå hur någon kunnat tolka att Sverige ligger i de nedre delarna i någon av tabellerna, tvärtom de ligger i de övre delarna.
Avslutningsvis ställs frågan till Björklund själv som slår ifrån sig på ett oprofessionellt sätt och bland annat vräker ur sig: "Påstår du att jag ljuger"? till en av journalisterna.
Vår utbildningsminister går ut i massmedia och presenterar osanningar om vår svenska skola och tutar i oss som jobbar i skolan att vi är dåliga. Allt detta för att plocka poäng och genomföra reformer som han suttit och knåpat ihop under sin tid i det militära.
Jag tror inte att vår tilltro till politiker är alltför stor innan men frågan är om inte detta tar priset? Rena skära lögner!
Eller är det kanske som DN uttryckte det tidigare i veckan: Kanske lider Björklund av dyslexi?

Vilket det än är dyslexi eller lögn så KU-anmäls han nu av riksdagsledamoten Rossana Dinamarca.
Fortsättning följer (hoppas jag).

måndag 25 augusti 2008

Hur ser en bra skola ut?


Ibland funderar man mer än vad som är nyttigt på slika spörsmål.
Kan det vara den skolan som har de bästa lärarna? Eller kanske den bästa maten, eller lokalerna. Är det en bättre skola där det går flest elever, eller där man har flest böcker, flest datorer? Kanske det är den skolan som har vackrast utsikt, eller vackraste byggnaderna, eller den som ligger mest centralt?
Ja som ni märker är det svårt att vara subjektiv. Bästa maten för en är blodpudding och för en annan kanske det är hamburgare. Den bästa läraren för en elev är han/hon som släpper iväg eleverna tidigare, för en annan elev är det den lärare som bryr sig mest och för en tredje är det den läraren som gillar att lära ut och som gör det roligt att lära.

Vi vill att skolan ska vara en plats för kunskap men också en plats att bli sedd. Att bli sedd och uppskattad för den man är. Äppelviksskolan, Adolf Fredriks musikskola och Höglandsskolan är de tre mest framgångsrika skolorna i Stockholm om man tittar på antalet avgångselever som är behöriga till gymnasiet. Innebär det att Hjulstaskolan som bara har 43% behöriga är en mindre bra skola?
Ovanstående statistik har jag hämtat från dagens DN, och frågar mig när jag skummar igenom de olika artiklarna om det är så vi ska räkna, den skola som leverar flest behöriga elever är den bästa? Alltså den bästa skolan är den som har de bästa eleverna. Tänk om vi resonerade likadant om restauranger; skit i maten, skit i vem som lagar och serverar maten, huvudsaken är att gästerna är bra.

torsdag 21 augusti 2008

Vi har haft gästföreläsare


Om det kan man läsa i Jeppessens blogg, eller fredrikbloggen som den heter numer. Under tisdagkvällen samlades 150 personer mestadels pedagoger, en och annan tjänsteman och några rektorer. Donnergymnasiet bjöd in till en föreläsning med Fredrik Svensson och Gotlands kommun lyckades skrapa ihop drygt 80 personer, ungefär lika många som Donnergymnasiet.
Donner lockade närmare 90 procent av sina anställda, Gotlands kommun lockade knappt fem procent av sina anställda. Betyder det att Donner-gymnasiets personal är mer engagerad/intresserad av sin dagliga gärning? Eller har kommunens personal så mycket att göra så att de inte hinner ta sig till en fantastisk föreläsning på Gotlands kongresshall? Å andra sidan verkade pressen också upptagna med annat denna kväll (=noll intresse från tidningarna att skriva om en av skolvärldens mest uppskattade debattörer) så det var nog något viktigt som skedde på annan ort....

söndag 17 augusti 2008

Månadens ordstäv...


"Bättre börda man bär ej på vägen än mycket mannavett. På främmande ort går det framför guld".
Havamal

Vad har vi för skolsystem?


Kevin har dyslexi och han har kämpat med det hela sin skolgång.
Efter ett år på Individuella programmet har han lyckats uppnå målen för godkänt i alla ämnen utom i engelska. Kevin tycker att det är dags att ge sig ut i den "riktiga" (hans eget uttryck) gymnasievärlden. Han söker sig till en gymnasieskola som han gillar och som erbjuder PRIV (programinriktat individuellt val). Kevin är tvärsäker på vad han skall läsa och vet att han saknar väldigt lite för att nå sitt mål; att få ett fullständigt gymnasiebetyg. När Kevin kommer till gymnasieskolan för en intervju får han veta att hans engelsk-kunskaper är så dåliga, så de kan inte hjälpa honom.
Här kommer frågan; Vad har vi för slags skolsystem som inte kan erbjuda en elev en utbildning för att han/hon saknar tillräckliga kunskaper i ETT ämne? Observera att jag inte kritiserar skolan utan systemet. är det inte det skolan är till för,att utbilda ungdomar?

Kevin har ett brinnande intresse för sitt framtida yrke, han har mycket goda förutsättningar att bli en bländande representant för sin bransch men tyvärr grusar vi hans framtid för han är inte tillräckligt bra i engelska, i alla fal inte i att skriva på engelska. Patetisk också att Kevin begåvats med ett sant engelsklingande namn

lördag 16 augusti 2008

Vem väljer?


Vi som jobbar på gymnasieskolor över landet funderar väl lite då och då hur våra 15/16-åringar väljer program (eller väljer de skola?), är det kompisarna eller föräldrarna?
Visst det finns en del undersökningar i ämnet som säger en det ena än det andra.
• Kompisar
• Skola
• Föräldrar
• Lärare
• Program
Visst finns det många faktorer som kan påverka de unga. Vet också att det för en hel del unga är en ren ångestperiod att ta detta beslut som kanske visar sig fel ändå när en termin eller ett år gått.
Kan vi inte hjälpa dem bättre? Bättre utbildning för SYVare, bättre hjälp från övrig personal i grundskolan. Kanske skulle vi också hjälpa föräldrarna att hjälpa.
Sen kan man ju fundera vidare och tänka; hur viktigt är valet? Pluggar de för sin egen del eller är det bara för att mamma och pappa tycker si eller så? Pluggar de bara för att det inte finns något annat att göra? Pluggar de för att träffa kompisar? Tusen frågor men inte så många svar.

lördag 9 augusti 2008

Byta spår är väl bra


Visst tänker vi väl, lite till mans, så som: att välja gymnasieprogram är att välja framtid. Vad vi glömmer då är att dagens ungdomar inte riktigt tänker som oss vuxna (eller Björklund för all del).

Jag har genom åren haft ett antal hotell- och restaurangelever som efter avslutad gymnasietid valt att jobba med allt från dagis till att plugga på lärarhögskola. Ett annat exempel är min förstfödde som efter tre gymnasieår på estetiska programmet musik valde att gå till Högskolan i Jönköping för att utbilda sig till gymnasielärare (religion). Han har haft tre underbara år på Musikprogrammet, spelat och pluggat om vart annat och stormtrivts. Att han sedan valde att ta ett nytt spår efter studenten är ju bara ett tecken på friskhet. Han har alla möjligheter i världen att få ett bra liv för han tänker inte i banor, han tänker i spår och spår är lättare att byta än banor. Det är vad jag tror i alla fall.......